Min utmaning är att skapa uttryck och jag hänförs av att se skulpturen växa fram. Jag vet att det ska bli tex. en stor skulptur, fram och baksida, men jag vet inte vilket uttryck den ska ha. När jag fått upp grundformen börjar jag med näsa och hålformen för ögonen och sedan formas munnen. Det är då känslorna kommer fram ur leran. Det kan vara mina egna, från den musik jag lyssnar på, eller något annat. Det är som om det bara händer medan jag håller på.

Leran är trög, går sakta, ger motstånd och frustration, men är samtidigt meditativ och otroligt rolig att jobba med.